Det är konstigt att när jag har nåt att skriva så är det alltid på bussen, i-sängen-och-jag-måste-sova, i skolan eller nån annanstans. Och sen, när jag kommer hem, eller upp så är alla tankar och idéer borta, och skrivsuget likaså. Men kattbloggen uppdateras ju desto oftare, och kanske hänger det samman litegrann.
Det har i alla fall vart en hel del trevligheter de senaste dagarna, trots att det fortfarande är förmycket (till störst del beroende på trötthet) (tänk vad man kan och orkar ändå! Det är som residualluften i lungorna - det kanske känns som att det inte är nåt kvar, men visst är det det!). Jag har fått fina grattishälsningar och uppvaktning och paket och jag och Emma åt gottgott på Johannebar!
Idag är ännu en såndär dag då jag inte gör vad jag borde göra utan istället skjuter på det i all oändlighet, bara för att liksom se hur långt man kan gå. Jag gissar på i alla fall en vecka till och då blir det ju ännu lättare att vara kvar i o-görandet. Jag kanske fångar mitt förnuft innan dess, men annars går det nog i vilket fall. Det är vår nu (det är april, då är det vår, oavsett väder) och det blir ljusare och varmare och det hjälper till. Och jag ser fram emot att se knopparna slå ut på björkarna utanför fönstret, för det hade dom ju redan gjort för längesen när jag flyttade in förra året, så det blir första gången som jag ser det här. I morse hängde regndropparna tunga i dom svarta björkgrenarna och molnen var stålgrå, men från andra sidan himlen, som man inte ser från vardagsrumsfönstret, kom det solstrålar som fick träden att glittra och gnistra som om det hängde tusentals små prismor i luften! Det var vackert, på flera sätt.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
1 comment:
Men åh, vad är mitt problem? Minnet förmodligen, jag är så ledsen, Grattis i efterskott. Min nya mobil larmar inte för födelsedagar och tydligen räcker inte enbart minnet till. Så förlåt (igen). Hoppas det var en mysig födelsedag! Kram kram
Post a Comment