*gnäääählll*

Ibland är det för patetiskt med självömk när det inte finns nåt att ömka över. Men det här är min blogg och idag är jag gnällig och jag tänker gnälla i bloggen oxå. Man kan låta bli att läsa.

Förra veckan gick jag omkring och var helt lycklig och glad - i söndags hade jag ett riktigt lyckorus till och med! När jag berättade det på lunchen idag sa kursarna "oj, vad hade hänt!?" - vad gjorde mig så sprudlande och jublande glad? Faktiskt ingenting alls. Det var, för att anknyta till min bloggtitel, Allt och Ingenting som gjorde mig så nöjd och lycklig! Inget av detta allt och ingeting har ändrats, men ändå är det så annorlunda nu. Idag känns det som att allt och ingenting är fel. Eller egentligen inte allt och ingenting, men det som gör mig på så dåligt humör idag är ganska mycket och samtidigt är det absolut ingenting (iaf inte i ett större perspektiv, och såna är alltid bra att ha)! Jag har alltså egentligen ingen rätt eller anledning till att vara sur/grinig/klagande/nere/gnällig. Men det är jag ändå! Och jag väljer att gnälla för det känns bättre än att gräva ner mig åtminstone. Så:

Jagvillintejobbanästahelg,särskiltintenärviärfåipersonalensomvanligt,
ochjagintefårvaraledigfastviharledigafinadagar,villintegåtillskolan,vill
intehatentasnart,villintediskaellerlagamat,villintevaratrött,villintehaont
imagen(vaddåpsykogensmärta?),villintevaragnällig,villintetänkapåoch
fixasommarjobb,harenriktigjagärsåfuldag,kommernogaldrig
hittanån,ochvillintefixamedallabordenochmåsten! *suuucka*

Jag var duktig som gick upp ur sängen, till skolan, stannade i skolan (tack fina vänner för lyssnande, apelsinklyftor och annat!), åt lunch, gick (inte åkte buss) hem från skolan - OCH lät bli att köpa snickers fast jag är extremt sugen på snickers nu! Så nu tror jag att jag ska göra mellanmål och fortsätta mitt scrubsmaraton en stund innan jag tar hand om åtminstone kanske nåt av allt och ingenting. Och sen ska jag till samtals/diskussions/studiecirkeln och där blir jag nästan alltid på gott humör!