(Nya Zeelands-jubileumsveckan fortsätter)
- knirrandet och sproingandet från väggen när det blåste. Vet fortfarande inte varför, men det var irriterande. *blååååååsa* *knirr-sproing, knirr-sproing, knirr-sproing... i all evighet*
- brandbilarna, väcktes då och då av sirernerna. Fast jag minns faktiskt inte riktigt hur dom lät- var det io-ioo eller var det i Rom?
- brandlarmen i skolan och på hostelena, som dock aldrig betydde brand på riktigt
- tui-fågeln/fåglarna som alltid fick mig att bli glad i magen av dess skojiga sång
- Anna Jacksons (Sylvia Plath-föreläsare) rätt jobbiga röst
- Emmas snusningar
- Emmas hysteriska alarmsignal/sång på mobilen som vi en gång lyckades väcka en hel dorm med på ett hostel. love it!
- musik i den bärbara cd-spelaren, på ICF-mötena, i Unicommkören
- hakan, maorikrigsdans som man ibland fick se/höra
- luciasången som visslades av en man på universitetet en dag
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment